Kroppisar och småpizzor
Tjillevippen alla glada bagare. Idag skulle jag göra Per Morbergs pizza och det var inte roligt precis. Det stod i receptet att det skulle vara 1,5 dl vatten och 8 dl lantbrödsmjöl. Och hur fan kan man få ihop det. Jag hade i 6 dl mjöl och det blev som en jäkla klump. Förstod att det inte gick att använda. Som tur var skulle själva pizzdegen gräddas först och sen skulle man ha på fyllningen. Jag kastade skiten, det smakade inte alls bra. Som tur var hade jag ett paket med pizzadeg så den använde jag sen i stället.
Jag som brukar ta ut mått med runda småpizzor tog i stället och gjorde två stora pizzor som jag sen har delat i småbitar. De blev faktiskt inte så dumma. Jag hade på lite kyckling som blev över häromkvällen samt rökt kalkon, gjorde faktiskt egen tomatsås (duktig idiot va) och sen var det mozarella och basilika på. Helsmarriga, jag har provsmakat.
Nu har jag stekt rökt sidfläsk och lök samt pressat kokt potatis så nu ska jag in och göra kroppkakor. Jag bara älskar kroppkakor, kan äta dem kalla eller stekta eller kokta. Hur som helst alltså. Jag brinner för kroppkakor.
MrsBettan
Gissa vad! Din blogg igår om kroppisar fick mig att ladda ned ett recept från nätet och...ja .. göra öländska sådana. Nu skulle ölänningarna inte precis blivit glada (kroppisarna var goda, men var lite lösa i magen dvs jag lyckades lägga upp dem på tallriken men sedan föll de ihop liksom. Nu till chocken: serverade dem tillsammans med wokad biff à la Keith Floyds India (det stod Rob för). Kombon var helt okay, faktiskt, men ölänningarna skulle nog svimma och Keith likaså för att inte glömma 144 miljoner indier.
Kram
//Beate.
